CMYK eller RGB: vem ska konvertera?
Varför färgerna ser annorlunda ut i tryck, varför svaret skiljer sig mellan tryckerier, och vad du gör med en färg som inte går att trycka.
Din skärm blandar ljus. Pressen blandar färg. Det är hela problemet, och det går inte att lösa bort.
Det går däremot att hantera, och det första steget är att förstå varför det händer.
De två systemen
RGB bygger på rött, grönt och blått ljus. Allt släckt ger svart, allt tänt ger vitt. Det är så en skärm fungerar: den lyser.
CMYK bygger på cyan, magenta, gult och svart bläck på vitt papper. Inget bläck ger vitt, mycket bläck ger mörkt. Det är så en press fungerar: den täcker.
De kan inte återge samma färger. RGB når starkare, mer lysande toner, särskilt i klarblått, klargrönt och orange.
Sådana färger finns inte i CMYK. De måste bytas mot det närmaste som går att trycka, och det närmaste är ibland ganska långt bort.
Det är därför en knallblå logotyp kan se matt ut i tryck. Ingenting har gått fel. Färgen fanns bara inte att tillgå.
Vem ska göra konverteringen?
Här går åsikterna isär, och båda sidor har goda skäl.
Argumentet för att tryckeriet konverterar
En modern RIP har profiler för exakt den press, det bläck och det papper som ska användas. Den gör ofta en bättre konvertering än ett designprogram med generiska inställningar.
Tryckeriet vet också vilka kompromisser som brukar fungera för just deras maskin.
Argumentet för att kunden konverterar
Du ser resultatet innan du beställer. En färg som blev fel går att justera medan du fortfarande har originalfilen öppen.
Du slipper också bli överraskad. Den som skickar RGB och får tillbaka matta färger tror ofta att tryckeriet gjort fel.
Slutsatsen
Ingen av dem är fel. Vilket som är bäst beror på tryckeriet och på hur färgkänsligt jobbet är.
Det betyder att frågan "ska jag skicka CMYK eller RGB" bara har ett svar: fråga ditt tryckeri. Och ett tryckeri bör svara tydligt, helst i sina filkrav.
Det som faktiskt är fel
Tre saker, oavsett vilken linje ni valt.
Att konvertera fram och tillbaka
Varje konvertering tappar information. RGB till CMYK till RGB till CMYK ger gråare färger för varje varv, och det går inte att återställa.
Behåll originalet i ett format och konvertera en gång, sist i kedjan.
Att konvertera utan profil
En generisk CMYK-konvertering utan att veta papper och press är en gissning.
Ibland en bra gissning. Men bestruket och obestruket papper beter sig helt olika, och samma fil ser olika ut beroende på vilket som används.
Att blanda i samma fil
En PDF med några bilder i RGB och resten i CMYK ger oförutsägbart resultat, eftersom olika delar konverteras med olika förutsättningar.
Välj ett och håll det genom hela dokumentet.
Om svart
Det här överraskar många, och det syns tydligt i tryck.
Ren svart i CMYK är 0/0/0/100. Använd det för text.
Det trycks med en enda platta och blir knivskarpt. Ingen risk för att plattorna hamnar minimalt fel i förhållande till varandra.
Djup svart blandar in de andra färgerna, till exempel 60/40/40/100.
Det ger en mättad, djupare svärta för stora ytor. En helsvart bakgrund i ren svart ser gråaktig ut i jämförelse.
Regeln: text i ren svart, stora svarta ytor i djup svart.
Ett vanligt fel är svart text som exporterats som djup svart av misstag, ofta för att den kopierats från ett RGB-dokument. Den blir suddig i kanterna.
Vad ett granskningssystem bör göra
Säga vad filen är, inte tyst konvertera den.
En tyst konvertering betyder att du får något annat än du såg, och att du inte vet om det förrän produkten ligger på bordet.
Ett besked om att filen är RGB, med en rad om vad tryckeriet gör med den, låter dig fatta beslutet själv. Det är skillnaden mellan ett verktyg som hjälper och ett som bestämmer åt dig.
Om du har en profilfärg
Har företaget en PMS-färg eller en Pantone gäller andra regler.
En dekorfärg trycks med eget bläck och kan återge toner som inte finns i CMYK alls. Det kostar mer, men för en logotyp som måste stämma exakt är det ofta värt det.
Fråga tryckeriet om de kan trycka dekorfärg, och vad det kostar utöver. Svaret beror på vilken press som används.